Efter en hel natt utan sömn somnade jag ganska precis lagom till det var dags att gå upp. Eftersom vi inte har någon bil fick det bli en promenad in till stan, Dennis planerade att promenaden som i vanliga fall brukar ta 5-7 minuter skulle ta 30 vilket visade sig stämma ganska exakt. Promenaden resulterade även i att mitt blodtryck låg på 146/98 med en puls på strax under 100. Högt med andra ord.
Annars gick allt bra, ingen mer viktuppgång, bebisen hade fina hjärtljud med ett medel på ca 144 slag/minut och magen hade vuxit sen sist och låg fortfarande precis på kurvan.
Frågade om hon visste varför doktorn uttryckt sig som om de tyckte min mage var liten och hon blev förvånad men kollade ändå i journalen om där stod något. Vilket det gjorde.
"Inte påtagligt liten bebis". Vi spekulerade några sekunder kring vad hon menat med det men la ner det direkt, min barnmorska kände och klämde lite extra och sa att hon inte alls förstod vad läkaren hade menat och uppskattade bebisen till runt 3500 gram. En normalstor bebis.
Pratade lite om förlossningen, och jag tog motvilligt emot en ny tid trots att jag skall avboka den eftersom bebisen redan är här då. Kom igen, 21 november är det som gäller, 1 december finns inte på kartan.
Mina höfter tål att kommenteras. Herregud, bebisen kommer glida ut!
4 kommentarer:
Jag förstår att du vill ha ut krabaten, men kommer den på min födelsedag är det en tredjedel min. Min. Min. Min!
Ja, alltså det är inte en galen främling som skriver. Bara galen syster. Men du förstod nog. Puss Fredrika
haha, jag gillade den galna främligen, in the blog world är allt tillåtet!
puss olga och håll ut, ut kommer den : )
annan syster
Så fort orden "min, min , min" var framför ögonen stod det ganska klart för mig vem som låg bakom. Jag ska diskutera saken med Dennis, låt mig återkomma. Han kan vara lite svår just när det kommer till att ge bort bebisar.
Jag gillar att en massa anonyma systrar skriver, känns lite som att få stöd av en förening.
Skicka en kommentar