Engla är nu vad man kan kalla blöjfri. Inte pottränad kanske, för någon potta äger vi inte men toalettklar. Udda ordval kanske.
Egentligen började allt i spanien när blöjorna tog slut och min pappas lilla by erbjöd mig att köpa deras enda paket för 300 kronor. Jag var inte jätte intresserad.
Vi hade tidigare varit hos min syster Viktoria som menade på att trots att barnen kissar blöjorna fulla på nätterna så kan det fungera utmärkt att ta bort den. Så vi provade, Engla sov gott natten lång medans jag låg vaken och vaktade hela natten. Inte en droppe!
Och vi fortsatte. På dagis var dom skeptiska, lite tidigt att vara blöjfri men jag försäkrade och berättade om barnen i spanien och att Engla rent av kan ses som sen och till min förtjusning har det hittils gåt bra även där.
Hur som helst, jag har klappat, och kramat, pussat och jubblat över varje droppe som kommit i toaletten. Kanske med lite väl stort engagemang kanske, jag vet inte. Hur vet man det? I går när Engla innan vi skulle gå hem från dagis skulle gå på toaletten sa hon i vanlig ordning medans hon nöjt satt på toaletten "det kommer kiss!"
Sen vände hon blicken mot mig som satt på huk framför, tittade argt och med allvar. "KLAPPA INTE MAMMA!"
Jag klappade inte, jag blev stum. Jag är pinsam i min 2 åriga dotters ögon.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar