Bra fredag

Medans Engla skuttat av sig Energi på leklandet har jag och Wilmer varit hemma och pysslat. Vi har rensat min garderob, plockat lite, tvättat, beställt de sista julklapparna, slagit in paket, betalt räkningar och pratat med familj i telefon. Samtidigt har vi lyssnat på mysig musik, haft tända ljus och njutit av tystnaden och ensamheten.

Jag kom på en bra julklapp. Ett verktyg jag faktiskt efterfrågar varje gång jag föder barn. Någon typ av såg som kan dela mig i bitar (vid barnfödandet är det att jag inbilar mig att om man sågar av min rygg så slutar smärtan). En bit till Engla, en till Wilmer, en till Dennis och så kanske en bit till mina vänner också. Ja just det, en liten liten bit till mig själv också!

Jag funderade på en sak igår. Eftersom jag lyckades hoppas över hela latensfasen och öppningsfasen utan att känna smärta och började direkt på övergångsfasen för att sedan snabbt komma till krystfasen. Innebär det att jag skulle kunna ta mig direkt till krystfasen nästa gång? Det hade ju varit toppen. Krystfasen är en underbar fas då man vet att helvetet snart är över och att man är sekunder ifrån ren och skär lycka. Dessutom den minst smärtsamma fasen. Då borde jag med andra ord kunna föda ett (eventuellt) tredje barn utan direkt smärta.

Nä just det, trötthet, dela mig själv i tusen bitar för att räcka till, plugga, plugga vidare. Inte planera fler barn. Men hade ni sett gokinderna som ligger och sover här bredvid hade ni gjort samma!