Englas vackra lockar var tvungna att putsas lite , för första gången faktiskt sedan hon fick sitt riktiga hår (var ju ett tillfälle vid 6 månaders ålder jag var tvungen att klippa av den där ensamma locken hon då hade kvar på sidan av sitt kala huvud vilket fick människor att skratta).
Det började bra, Engla pratade mycket om det innan men väl på plats i stolen var hon inte lika övertygad om att det var en bra idé. Men vi hade en tålmodig frisör med en stor skål med klubbor, två peppande vuxna som kunde hålla fast, trösta och motivera. Mot slutet tyckte Engla det var riktigt trevligt.
När Engla kom hem tittade hon sig flera gånger i speglen och sa "åhh fiiin". När vi sedan skulle sova berättade hon stolt att hon varit och frisören och att hon inte var ledsen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar