Jag lever

På riktigt. Jag stressar från tidig morgon till sen kväll med att hinna vara allt det jag vill vara. Stressar med inlämningar och tentor. Umgås med vänner och har kul. Tänker på mig själv och på andra. Leker i parken och njuter av Englas helt underbara personlighet. Trots att det är mycket stress just nu känner jag mig mer levande än någonsin, kanske är det alltid så.