Är Brad pitt min sambo?

Ja men ni ser ju själva. Eller vem vet, kanske bara är önsketänkande från min sida. Min personliga favorit är killen på den översta bilden. Hot!

Nu ryker magen!

Ja alltså, bebisen är ju som ni säkert redan vet ute. Ikväll blev det Body balance, underbart! Jag är verkligen ingen träningsnarkoman, jag flåsar av att försöka ta mig upp för trappan med ett barn i famnen (trots att barnet är väldigt peppande "de är bättre mamma, 1,2,6,3,9.."), men det är verkligen värdefullt för mig att få den timmen för mig själv och stärka mig själv fysiskt och psykiskt.

Passen går faktiskt bra, magträningen är hemsk så klart men jag hänger med bra och det ändå jag har riktigt svårt för är avslappningsdelen. Jag vill inte behöva lämna Wilmer alls och just nu matar jag honom full, ser till att han sover och försvinner sedan i ganska exakt 1 timme och 10 minuter. Jag tänker att han trots allt är utan mig betydligt mycket längre när jag har sovmorgon. När jag kommer inspringande här hemma med bilden av skrikande traumatiserad bebis i huvudet känns det ganska bra att han avfyrar det ena stora leendet efter det andra, som om han försöker säga "slappna av lite mamma jag är inte skadad för livet, det löser ni säkert längre fram".

vilken kille

Kär är nog rätt ord. Helt betuttad i min egen bebis, finns till och med risk att denna blogg kommer bli en stalkerblogg, av mitt eget barn.

Jag och Wille har tagit det lugnt idag efter att ha varit en 3e gång inne på akuten pågrund av hans envisa virus. Jag vet inte varför, men är inte 2a barnet lite coolare? Nyss när han blev badad var han så cool, han bara slappnade av i hela kroppen , lät huvudet sjunka ner en bra bit så han doppade öron och gav mig sedan ett stort leende. Ett stort fint, tandlöst leende. Annars kan man ju tänka sig att ligga på rygg i ett badkar utan förmåga att själv simma eller kunna rädda sig själv skulle kunna göra vem som helst lite spänd, tillit kallas det. Han litar på mig.

pepparkakor

Tisdagen den 25 januari lyckades vi äntligen baka pepparkakor, ca 2 månader senare än tänkt. Men egentligen vem bryr sig, julklänningen åkte fram och julmusiken igång. Nä, det där sista var lögn, av någon anledning spelas det mest rock i vårt hem. jag gissar att de kan bero på att jag äger noll skivor och Dennis närmare tusen.

Mer tack!

Har precis firat mitt första riktiga träningspass med en stor påse godis och popkorn. Ja, lite pepparkakor med grönmögelost också. Påminde mig om att jag skall lägga ut bilder från när dom bakades igår. Idag åt vi föresten julskinka till middag också. Något är upp och ner här hemma inser jag.

Nu blir det Bosu!

Ni ser hur peppad jag är! Äntligen blir det Bosu!

rapunzel

1000 meter hår skriker efter en klippning! Klipptid blir nästa sak att fixa på min to do list! Just nu letar jag artiklar till C-uppsatsen och gosar med min bebis. Onsdagsgos!

vad ska jag göra nu?

Jag vet att jag kan städa. Men det är ju inte är rättvist att påpeka tänker jag eftersom det är ett evighetsjobb som dessutom är dödligt tråkigt. Lite röra gör att det känns som hemma. Kom till skolan klockan 09.00 i morse efter att ha stressat till dagis och varken hunnit med frukost eller borstning av håret. Väl där möts jag av min basgrupp som informerar mig om att jag inte behöver komma igen fören på fredag. Det jag skrev igårkväll var det jag behövde. Heltidsstudier säger BTH, 40 timmar i veckan, verkligen? 1,5 timmar måndag kväll och hela veckan är klar. Förstår ni, jag är heltidsstuderande nybliven tvåbarnsmamma med för mycket tid. Har detta hänt förut? Någon där ute borde skriva en artikel eller något, en dokumentär kanske.

Kvinnan med för mycket tid.

Jag känner kärleken rinna till...

Nu växer den som aldrig förr. Kärleken gör sig påmind. Världens finaste Wilmer bara skrattar och skrattar. Kan inte förstå att jag som är så sur (fråga Engla) har fått en så glad bebis. Men herregud vilka underbara kinder han har när han ler, vill ta en stor tugga och äta bebiskinder till frukost, lunch och middag. Detta får man naturligtvis inte göra. Men gott vore det.

Wilmer var med i skolan idag och sov sig genom spektaklet. En fråga till alla er där ute, får han lov att tillgodoräkna sig högskolepoängen vid senare studier?

Vi firar!

Vi firar att nästa termin inte innebär några basgrupper vilket gör att vi kan flytta ner redan i Juni. Detta gör mig förkrossad och överlycklig på samma gång. Finns mycket underbara människor här, och viktigast av allt, Englas underbara förskola. Kommer kännas tungt att flytta ifrån staden som orsakat mig de hittils lyckligaste åren av mitt liv. Men, ikväll ha vi firat. Färska räkor, stenbits rom, majonäs, dill, cider, öl, popkorn, godis, och massa mys. Kvällen avslutades med lite plugg, kan ju inte fira jämnt, måste ju se till att göra något också så att allt snack kan bli verkstad!

Puscha sina barn är bra.. Eller?

Jag vet inte om jag skrivit det men efter mycket diskutioner här hemma och vad vi ska tvinga in Engla i för framtidskarriär anmälde jag henne slutligen till skridskoskola. Dags att börja nu om hon ska bli något tänkte jag (Detta är naturligtvis mest på skoj, vi vill att Engla skall göra det hon vill göra även om det är att städa toaletter). Hur som helst, jag anmälde Engla till skridskoskola, tänkte att konståkning hade varit fint. Det stod följande på hemsidan "Innan du anmäler ditt barn skall barnet kunna stå på skridskor själv samt kunna ställa sig upp när det trillat." Stolt mamma som jag är tänke jag trots att Engla alltså aldrig stått på ett par skridskor att "hur svårt kan det vara, Engla är bäst på allt" och anmälde henne därför direkt utan att först kolla upp hennes skills. Efter att ha tagit med Engla till parken där skridskor kunde lånas fastställdes ganska snabbt, Engla har fått mina skridskogener, detta är alltså inget positivt. Jag är ganska säker på att det var mig skridskouthyraren skrattade högt år när jag vinglade fram sakta över isen. Engla, hon ställde sig, trillade och vägrade sedan åka mer medans kusin Gala, lika gammal men med ett helt annat skridskosinne fint åkte fram över isen och utan problem reste sig upp igen när hon trillat.

Ni kanske tar del av min kommentarer?

Jag har antytt på facebook och andra forum att orsaken till att vad som låter som 90 % av Karlskronas invånare är lösa i magen/kräks i omgångar kan skyllas på vattnet. Ni kan ju avgöra själa om jag får lov att bjuda på ett härligt glas vatten? Någon som vill ha?

Enligt Karlskronakommun har vattnet varit "missfärgat och illaluktande men helt ofarligt". Mitt luktsinne skriker NEJ!!

t

Sjukdomarna bytar av varandra men vi lever livet!

De senaste veckorna har sjukdomarna bytt av varandra här hemma och inte sällan har vi gått flera dagar med feber och elände innan vi haft tid att ta tempen och även då sjukdom fastställts så har vi kört på ändå. Mitt i livet kan man säga.

Vi har de senaste dagarna gjort allt från försök till skridskoåkning med kusiner, flera barnkalas, middag med familj, middagar med vänner, storstadsshopping, två vändor till IKEA, tagit emot och monterat skåp, varit ute och gjort stan osäker (Dennis) till soffhäng och söndagschill. Nu är vi redo för en ny vecka och nya utmaningar. Måndagen börjar med skola och sedan storhandling.

världens bästa mormor (den äldre)

Världens bästa Mormor Ann-Marie (min mormor) stickar så det står härliga till. Små fina paket på posten får vi med allt från mössor till halsdukar och vantar. Passande nu när Wilmer är förkyld och allt. Ni som varit hemma hos oss och vet hur varmt jag gillar att ha det förstår kanske genast varför Wilmer ser så olycklig ut på bilderna. Tänk själv, 30 graders värme och halsduk, ingenting att föredra kanske, men utomhus är det toppen!

Vi firar att Engla är hemma igen!

Engla är hemma igen efter att ha varit hos Max. När det äntligen plingade på dörren och Engla stod där med ett leende hoppade både hon och jag av lycka över att se varandra. Sedan gjorde hon som hon alltid gör, synar hemmet. Försöker ta reda på vad eventuella bevis för att vi haft roligt utan henne. Så här lät det idag:

"Vilka fina nya blommor på bordet, och dom blommorna i vardagsrummet med mamma. Fint skåp, jätte jättefint. Det där paketet som ligger på bänken är också jätte jätte fint, är det till mig??"

Sen kastade hon av sig kläderna, släkte lamporna och hoppade upp på pallen och skek, FREDAGSMYS!, vem bryr sig om att det är söndag, vi missade fredagsmys så idag fick vi ta igen missad tid!

en riktigt dålig natt

Jag gillar att sova på natten, det kanske är dumt. Jag borde kanske föredra sova på natten. Neseril, koksalt, blöjbyte, matning, byte mellan säng, soffa, säng, trösta, mata igen, prova nappen, mata igen. Tillslut, Wilmer somnade i egen säng och jag la mig tillrätta i min stora härliga säng och vaknade ganska precis.

Klippkort på akuten.

Söta kusiner födda med bara 1 månads mellanrum.

Fram och tillbaka har jag åkt under dagen med en sjuk liten Wilmer. Först svårt att andas och därför svårt att äta, senare trött och slö och därför för trött för att äta. Nu har vi nyss kommit hem från sista svängen och proverna gjorde att de kunde utesluta RS vilket kändes skönt och visade även att han saturerade sig bättre nu. Även tempen var nu nästan normal. Engla, också snorig men överlycklig över att få leka med alla roliga leksaker i väntrummet klockan 22.00 istället för att sova. Får väl se hur vi gör med förskolan i morgon. Nu hoppas vi att vi håller oss friska så vi kan åka till Skåne på Torsdag som tänkt och umgås med kusinerna!

min nya livsstil dödar mig

lång, rask morgonpromenad och inte så mycket som 1 gram kolhydrater i min frukost ens. Jag förstår inte varför det ska vara så jobbigt men jag upplever det som om kläderna ramlar av och benen sticker fram. Svältkänslan syns
dock tyvärr inte, mina ben är väl gömda fortfarande.

Såg igår på halv åtta hos mig en kvinna som hängde på gymmet tre timmar om dagen, anledningen var att hon älskade kakor och godis och inte gillade lagom av något. Låter precis som jag med andra ord, förutom det där med gymmet.

Hemlig bebis

Längst bak till höger låg en liten Wilmer avslappnat och sov i en bilbarnstol på golvet i den stora föreläsningssalen. Vaknade, drack en slurk, somnade om. Gissar på att rösterna och sorlet var perfekt att sova till och att folkhälsoarbete inte bara var sövande för mig och Dennis. Världens coolaste kille som följer med på föreläsningar, oponeringar och basgrupper.

Funderingar kring Kaffe.

Mamma jag vill ha KAFFE!! Ehh, va?!. Kaaaaffffeee!! Om jag dricker Kaffe så blir man inte sur.

Engla har analyserat vuxna och deras dryckes vanor.