Engla har en lista. En såkallad "black list". Hamnar man på den är man körd. Det hon gör är att hon poängsätter familjemedlemar efter hur dom behandlar henne.
Innan Engla föddes och faktiskt även när hon mindre så lovade jag mig själv att jag ALDRIG skulle bli en sådan mamma som höll på att göra mig till, ändra måltider eller aktivitet. Jag skulle inte ge efter! Nu jäklar. Jag skär bort kanter på mackorna, ordnar rosa kalas, köper nya servetter efter klagomål på att de inte var rosa nog. Vi stänger av musiken i bilen, tar bussen till förskolan, förhandlar och mutar. Trots detta hamnar vi gång på gång på den där jäkla listan.
"Mamma, du är mycket snällare än pappa, han är en tråk-pappa!". "Nej inte mamma, hon är dum , bara pappa!" "Mamma, kan jag få ha Wille här, han är inte dum" "Mamma, jag vill inte vi ska ha en bebis längre!" Mamma, både du och pappa är dumma"
Om man säger NEJ hamnar per automatik på listan, hur länge varierar. Trots detta blir det ju en del nej, allt är inte förhandlingsbart. Det bästa med hela dagen är faktiskt att jag inte hamnat på listan en endaste gång, när jag skröt för Dennis menade han att det var för jag fjäskar. Jag tror han är avundsjuk, han har nämligen legat på listan hela dagen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar