Mer ångest.

Vid halv åtta tiden igår kväll befann jag mig på Blekingesjukhuset. Mitt bland döda människor, svårt sjuka människor, behövande människor och tusentals nya intryck runt om kring mig som tävlade om min uppmärksamhet. När min handledare efter minuter av tystnad från mitt håll frågade mig vad som gjort mig så allvar var svaret pinsamt nog " jag funderar på om jag skall äta godis i morgon kväll!" Den tanken tog alltså upp mer tid där och då än vad något av det som pågick omkring mig gjorde.

Nu nästan ett dygn senare funderar jag fortfarande. Ska jag eller ska jag inte.

En del av mig tycker att det är löjligt att ens fundera, det är ju Fredag för tusan. Svenskarnas heligaste dag. Den andra mer ärliga sidan av mig skriker "TJOCKIS, du har förfan ätit godis alla dagar utom en denna veckan och det spelar ingen roll att det är fredag om du vill bli av med alla sambokilon du samlat på dig!"

Jag vet egentligen utgången, jag vet att den ärliga sidan av mig är den smarta. Men den är ju så tråkig. Jag kommer låtsas att jag inte förstår vad denne menar och fira Fredag som det i Sverige rekomenderas. Tacos, vin och godis. Kanske cheececake också.