onsdag 29 december 2010
onsdag 22 december 2010
tisdag 21 december 2010
Termin 5 nu kommer vi!
Nu är klockan snart 08.00 och Engla och Dennis skall snart ta sig in till stan för frisörbesök för Engla och jag och Wille skall försöka städa här hemma och packa! Vi åker till skåne en dag tidigare pågrund av det dåliga vädret.
Tenta
Hoppas nu tentan gick bra för Dennis också. Inte roligt om bara en av oss klarar den, svårt att bli riktigt glad då.
Wilmer sover supergott i vagnen och var hur duktig som helst på tentan, men tröttheten han drabbats av kan förklaras med den enorma pigghet han upplevde i natt. Pappa Dennis var sådär glad över att morgonpasset började vid 05.00 i morse, och då hade ändå prinsen varit vaken ett bra tag.
måndag 20 december 2010
Skönaste stilen
Engla har lagt sig för kvällen och Wilmer slumrar i soffan på pappa. I morgon är det Tenta, semenarium för Dennis, basgrupp för mig och sedan lite förberedelser inför mitt semenarium på onsdag så jag gör nog bäst i att göra de andra sällskap på soffan.
morgonsnack..
07.30 väckte denna korven mig för andra gången, det innebär att jag bara matat en gång i natt och jag tror det var vid 5. En utmärkt natt med andra ord! Mer sånt Wilmer!
Resten av dagen har vi precis som jag planerade legat i sängen, pluggat och sovit om vart annat. Möte på eftemiddagen som gick bra och nu har vi precis ätit middag och ska strax lägga oss på soffan. Trötta familjen var det här!
Morgonstress hos familjen Stevens/Nielsen
Nu är Engla och Dennis på Englas förskola. Dennis har "kökstjänst" idag och skall se till så alla barnen blir mätta och glada. Engla älskar när Dennis är med på dagis och därför har det blivit ganska många tillfällen på senaste tiden. Jag och Wille har precis kommit hem och håller oss nog i sängen tills det blir dags för möte med vår handledare i eftermiddag. Ska plugga lite läkemedelsräkning härifrån så jag inte gör något idiotiskt misstag i morgon.
söndag 19 december 2010
Julshopping
fredag 17 december 2010
Slutet är nära!
Bra fredag
Jag kom på en bra julklapp. Ett verktyg jag faktiskt efterfrågar varje gång jag föder barn. Någon typ av såg som kan dela mig i bitar (vid barnfödandet är det att jag inbilar mig att om man sågar av min rygg så slutar smärtan). En bit till Engla, en till Wilmer, en till Dennis och så kanske en bit till mina vänner också. Ja just det, en liten liten bit till mig själv också!
Jag funderade på en sak igår. Eftersom jag lyckades hoppas över hela latensfasen och öppningsfasen utan att känna smärta och började direkt på övergångsfasen för att sedan snabbt komma till krystfasen. Innebär det att jag skulle kunna ta mig direkt till krystfasen nästa gång? Det hade ju varit toppen. Krystfasen är en underbar fas då man vet att helvetet snart är över och att man är sekunder ifrån ren och skär lycka. Dessutom den minst smärtsamma fasen. Då borde jag med andra ord kunna föda ett (eventuellt) tredje barn utan direkt smärta.
Nä just det, trötthet, dela mig själv i tusen bitar för att räcka till, plugga, plugga vidare. Inte planera fler barn. Men hade ni sett gokinderna som ligger och sover här bredvid hade ni gjort samma!
Det där med Engla
- Wilmer är ny och därför lite extra spännande, ganska snart kommer vi säkert tröttna på att ta bilder på honom.
- Engla är ALLTID naken, och nakenbilder vill vi inte ha på bloggen. (vi erbjuder kläder, vi faktiskt försöker förespråka dem vintertid men Engla vill vara "nakenfis").
- Engla påstår att det kommer "sol" i ögonen när man försöker ta en bild, därför har alla bilder en hand framför ansiktet.
- Engla vill absolut inte göra som jag vill, så vill jag hon ska stå framför en kamera i en sekund får vi bara med fartmolnet på bild från när hon avlägsnade sig.
Nu är i alla fall Engla på leklandet och när Dennis ringde uppjagad precis över vilken typ av hysteri med tre helt galna tjejer som slängde sig ut från olika höjder därinne kunde jag avgöra på skriket att hon har roligt! Dennis lär sova gott i natt.
jag förstår inte vad folk menar... vadå fel färg?
torsdag 16 december 2010
Torsdagar är bra dagar!
Ikväll ska vi lyxa till det med julbord här hemma. Vi har valt ut sakerna vi tycker om och struntat i resten och sedan istället lagt till sånt vi tycker bättre om. Tillexempel, bort med jansons och fram med potatisgratängen. Ris a lá malta har vi natruligtvis orimliga mängder av.
Inte vad jag önskat mig
Tack babybjörn!
onsdag 15 december 2010
Julklappsdilemma
Men i år är det ett problem till, jag är familjens ekonomiskt ansvariga, lite som ekonomichef här hemma. Jag beslutar kring det vi lägger pengar på och inte lägger pengar på. Just nu anser jag att familjens ekonomi har alla utgifter den behöver och bör ha lite inköpsstopp. Problematiskt då alla julklappar utom just min är klar.
De julklappar som jag trots allt lyckats tänka ut är utanför alla rimliga gränser, en resa för hela familjen, en kitchen aid och en söt plånbok från LV. Ingenting vår studentekonomi i juletider ber om. Jag för göra det klassiska helt enkelt. Önska mig snälla barn.
Dimmig onsdag
Vaknade med huvudvärk i morse men varken för varm eller för kall och har ändå lyckats plugga i dag. Däremot har jag haft dåligt med mjölk under hela dagen (för att jag är sjuk?!) vilket har gjort att Wilmer sitter fast vid mig, skam den som ger sig är hans motto. En riktig mammagris!
Så dålig uppdatering beror på att jag sitter som jag gör på bilden och har gjort stor del av dagen.
tisdag 14 december 2010
Bekvämlighet är ett hot mot männskligheten
Nu gott folk är det andra bullar. Man skaffade en större lägenhet och fick grymt mycket mer att städa. Man skaffade tvättmaskin som gjorde att man blev bekväm och fick ett tvättberg utan dess like. Man köpte en skön soffa som man av någon anledning valde i vit, mer att tvätta. Man skaffade bil för att slippa åka buss, vänta på en buss verkar inte så jobbigt när man plötsligt skall gräva fram sin bil, skotta fritt för däcken, få in en vagn där bak och två gråtande barn, för att sedan skrapa rutorna invändigt och utvändigt. Då verkar det enkelt att vänta på bussen. Att man helt plötsligt hade råd att äta en hel kycklingfilé gjorde att man gick upp 10 sambokilon och därmed trots att man plötsligt rent tekniskt kan köpa kläder inte har någon lust till det.
För började man efter halva månaden längta efter lönen , för att kunna handla skit. Nu längtar man efter lönen för att lugna ångesten och visa sig själv att man faktiskt hade råd med räkningsberget denna månaden också.
två år sedan
Så flyttade jag och Engla, vi flyttade till en stor lägenhet på 90 kvadrat bara hon och jag. Med mig hade jag en spjälsäng, lite leksaker, lite kläder, en byrå och en bäddmadrass och en soffa jag köpt för 500 kronor på blocket!. De första två månaderna sov jag på en madrass på golvet inne hos Engla. Mat åt jag vid ett lånat soffbord. Jag och Engla hade ingenting, inte mycket åtminstonde. Eftersom jag tyckte det var för dyrt med buss gick jag varje dag över 3 timmar för att ta mig fram och tillbaks till dagis och till affären. Ofta när det bara var eftermiddag var jag så trött att jag inte orkade något mer än sova, min ben värkte och huvud dunkade. Men för att komma till poängen, jag mådde ruskigt bra. Jag mådde fysiskt bra och med det även psykiskt.
När jag bestämmde efter några månader i den nya alldeles för stora lägenheten för att flytta hände något. Jag gick in i min nya lägenhet, den var helt nybyggd och allt jag önskat mig, en takvåning med murbruk på väggarna och enorm havsutsikt i sovrummet, en chansning jag hade gjort efter att bara ha sett ritningarna. Efter att jag hade flyttat in den dagen skulle jag iväg hem till en vän som fyllde år, jag formligen strålade. Min hud har aldrig sett så bra ut, jag sminkade inte ens mig, tyckte inte det behövdes. Aldrig tidigare i mitt liv har jag mått så bra, på egna ben, ett hem jag älskade, nya möbler, och i fysiskt utmärkt form. Den kvällen träffade jag Dennis på riktigt, jag förstod inte vad som hände, fast i efterhand kanske mer än jag ville erkänna. Jag blev kär på ett sätt jag inte trodde på, jag trodde inte på den typ av förälskelse. När jag och Dennis skilldes åt dagen efter var jag helt nöjd med att bara haft den bästa kvällen i mitt liv, jag trodde det var bra så, att livet skulle gå vidare utan honom. 5 minuter senare ringer Dennis, han är på Ica och har handlat oboj till mig. Han säger att han trodde jag tyckte om det. Ett sätt för honom att säga att han var där för att stanna.
Det är helt sjukt tänker jag varje kväll, i min säng ligger två barn, det är hysteriskt trångt och inte speciellt romantiskt. Varje gång tittar jag på Dennis som ligger där mitt i högen och tänker, vad har jag gjort mot dig?! Han bodde i sin lilla etta, drack öl och spelade tv spel och lyssnade på hårdrock. Nu är han en stolt ägar till en kombi, stressar till dagis varje morgon, sover dåligt pågrund av platsbrist, tittar på sin flickvän som sitter med ett glas på ena bröstet och en bebis på andra och tvingas lyssna på lady gaga om och om igen.
Jag är hysteriskt trött, lite stressad över allt som skall hinnas med , känner mig oerhört otillräcklig som mamma och på det stora helt ganska sliten. Men herregud va lycklig jag är. Skulle jag dö i morgon skulle jag inte ångra någonting men jag hoppas naturligtvis jag får njuta i många år till!
Wilmer och jag
Jag gillar att hänga med Wilmer, det är liksom Wille och jag. Han blir glad när han ser mig och är på det stora hela ett riktigt roligt sällskap. Kanske är det att han tillskillnad från mitt andra barn inte lärt sig att förolämpa mig än, inte mycket om hur elak jag är kommer ur Willes lille mun. Än.
Natten har varit.. lång(?)Mat på sekunden var annan timme, 00,02,04,06 för att sedan vilja gå upp. Men med tanke på hur jag hade med Engla skall jag inte klaga, jag behöver få smaka på hur det är på riktigt att vara småbarnsförälder annars finns risken jag skaffar för många barn.
Nu ska jag försöka plugga några timmar och sedan skall jag och Wilmer åka till skolan för basgrupp och sedan möte med vår handledare inför C-uppsatsen/projektplanen. Vi är berädda på att bli sågade!
måndag 13 december 2010
16 dagar
Dagen i korthet
- BVC (Check!)
- Lämna Dennis i skolan och skicka in inlämningsuppgift (Check!)
- Skryta på bloggen om Wilmer (check!)
- Göra klart inlämningsuppgift 2
- hämta Dennis i skolan
- Lämna pepparkaksdräkt på dagis
- Åka till babyproffsen och köpa babybjörnsele
- Lucia firande på dagis
- handla mat!
- titta på julkalendern
- Sova! (jippi!)
BVC
söndag 12 december 2010
Välkommen till världen!
lördag 11 december 2010
Lördag gör vi ingenting
torsdag 9 december 2010
Lathet lönar sig inte.
Två barn = chock!
Efter att ha sovit ungefär hälften av vad jag vanligtvis gör i snart två veckors tid var jag igår fallfärdig redan vid 19.00. Jag kämpade på tappert till klockan 20.30 men gav sedan upp. Engla som vanligtvis brukar somna vid 19.30 körde med mig och ville jag skulle hämta mackor, vatten, sjunga sånger, och berätta sagor. Wilmer å andra sidan ville snutta, timme in och timme ut. Super nöjd så länge jag tillät. Tillslut tog jag båda barnen med mig in i min säng, bädda ner oss mysigt och gjorde oss redo för sömn. Engla gjorde allt hon inte skulle och jag blev en tjatmamma. Så fort hon fick ett nej började hon gråta hysteriskt och Wille blev då orolig och jag fick börja om med honom. Mitt huvud värkte och ögonen sved av trötthet. När Engla efter att jag gjort allt för att göra henne nöjd skrek till mig att "DU ÄR SÅ HIMMLA ELAK!" bara brast det. Wilmer skrek, Engla grät och jag grät. När Engla såg att även jag grät började hon gråta ännu mer och försöka säga mellan tårarna att allt var hennes fel. När Dennis kom för att hjälpa kunde varken jag eller Engla prata, vi bara grät. Jag grät över att Engla tyckte allt var hennes fel när det var mitt misslyckande, jag grät över att Wilmer grät när han bara är en liten bebis och ska bli tröstad, jag grät över att jag grät när mammor faktiskt inte ska gråta inför sina barn. Dennis fick Wilmer som genast blev nöjd och fick följa med pappa ut på soffan så att jag kunde trösta storasyster.
Sen satt vi där jag och Engla, jag pussade och kramade, vi pratade och jag försökte få henne att förstå att det inte var hennes fel. När vi gråtit färdigt smög vi ut på soffan, dukade fram popkorn och saft och hade familjemys. Efter en stund konstaterade Engla, "Vi är inte ledsna längre, nu är vi lugna och glada."
onsdag 8 december 2010
Ondskefull
Tro det eller ej, men jag älskar faktiskt min slarver till pojkvän men lite kul får man ha också!
BVC
Fick reda på att Wilmer fått sina fyra sista siffror vilket kändes stort! Vågen visade på 3870 gram och huvudet hade vuxit med 1 cm till 37,5 cm. Han var hur cool som helst och var avslappnad under hela besöket. Annat var det med Engla, hon grät ALDRIG som nyfödd, förutom på bvc.
Om att plugga med bebis
Jag får mycket beröm för att jag orkar plugga samtidigt som jag har en liten nyfödd bebis. Super roligt så klart men. Det känns lite obefogat. Jag fulltankar (båda brösten!) sedan sover korven i 4 timmar. Sedan tankar jag igen och korven sover i 4 timmar till. Så håller jag på dygnet runt. Mellan 19.00 och 22.00 tankar jag konstant. Sedan sover korven i 3-4 timmars pass resten av dygnet.
Så , nog finns det tid till att plugga. Min största fiende till skola är facebook och bloggar inte bebisar!
Min dotter är coolare än jag
Sanningen om Engla
tisdag 7 december 2010
Snygging
Tack som fan, inga fler bebisar till honom.
Tisdag
Sen fick jag ett roligt meddelande från csn. De verkar som om de nosat fram att jag fått en bebis för helt plötsligt har lagt in en extra utbetalning om två dagar och höjt decembers. Tack!
måndag 6 december 2010
Familjen Kombi
Måndag
I morgon är det BVC besök. Jag vet inte om det beror på att det är andra barnet eller om det beror på att alla vet att vi läser till sjuksköterskor och jobbar inom vården för nu är det annat än med Engla. Bvc sa nämligen på hembesöket att om jag tycker det blir larvigt att komma och väga honom en gång i veckan när vi har sån koll på läget kan vi strunta i det och sedan berättade hon sanningen om D droppar (tidigare A-D droppar). Det jag trott hela tiden. Kändes som lite "inside information".
En annan sak jag tänkt på angående andra barnet. De har berättat att jag inte får lämna honom själv på skötbordet, måste ha mössa på honom utomhus, ska bada honom i 37 grader och inte bör använda napp innan amningen är igång. Saker man med säkerhet minns sedan första barnet. Däremot "glömde" de att informera om knipövningar, när stygn trillar av, känslostormar när mjölken rinner till, hur länge avslaget håller på och hur och när man anmäler faderskap. Saker man med säkerhet har glömt med andra ord!